Sätt att analysera en litterär text
Det finns många sätt att analysera en text på och många
aspekter att fokusera på. När jag reflekterar över hur man tar sig an en text
så tycks de olika aspekterna av en text falla i två stora fack; tekniska
aspekter av hur texten är skriven och innehållsrelaterade aspekter. I det
tekniska facket hamnar sådant som retoriska grepp, disposition, uttrycksstil,
perspektiv, vem som berättar mm. I
innehållsfacket placerar jag tre stora saker, nämligen berättelsen, explicita respektive
implicita budskap.
När det gäller sättet man analyserar på hittar jag också tre
generella typer av frågor. Den första av dessa är ”vad?” och är vägledande när man tolkar texten, när man undrar vad
t.ex. budskapet är eller vilka grepp som används. Den andra frågan är ”varför?” och den ställer man explicit
eller implicit när man undersöker kontexten till texten som helhet eller till
något mer specifikt i de två facken. Den sista, lite klumpigt formulerade, frågan
är ”stämmer det?” och används när man
utvärderar och tar ställning till budskap och utförande. En illustrativ,
metaforisk och vågad analogi är att de tre frågorna motsvarar tre tendenser
inom litteraturvetenskap; en vetenskaplig, en idéhistorisk och en filosofisk.
Beroende på hur man kombinerar de olika facken med frågorna
får man fram helt olika analyser av texten, analyser vilka naturligtvis inte är
rivaliserande. Med hjälp av Pär Lagerkvists novell Bödeln[1]
ska jag översiktligt demonstrera hur man kan använda de olika frågorna inom
innehållsfacket. Om vi frågar oss vad som skildras på berättelse nivån visar
det sig att Bödeln skildrar
händelserna på krog, under vad som till en början är en medeltida epok men som ju
längre tiden går blir allt mer nutida. Det är också en berättelse där
bödeln/döden finns i en central men passiv position. Frågar vi oss däremot vad det implicita budskapet i texten är
så finns det många bud, ett av dem är att texten är en satir på den
framryckande nazismen. Ett annat bud är att novellen satiriskt handlar om alla
de dåliga sidor (högmod, brutalitet, rasism mm) som blommar ut i den gemene
människan när utvecklingen av samhället ger oss makt och dessa olika dåliga
illustreras i så fall av de olika små historierna och personerna som förekommer
i historien.
Frågan varför får
nu en viktigare roll eftersom kontexten kan ge en indikation på vad en rimlig
tolkning av texten är. I och med att
Lagerkvist skrev bödel på det tidiga trettiotalet så är det lätt att tänka sig
att han revolterar emot den gryende nazismen men en annan möjlig kontext är de
avskräckande konsekvenser som utvecklingen i det allmänna europeiska
stormaktsklimatet fört med sig, dvs. en utbredd rasism, nationalism och ett
lågt människovärde, vilket det fortfarande färska minnet av första världskriget
visat. Oavsett så är det värt att notera hur tätt knutna till varandra frågorna
vad och varför är, i alla fall när det gäller dolda budskapet.
Avslutningsvis vill jag exemplifiera en utvärderande analys, men
i och med att är mycket svårt att veta exakt vad Lagerkvist vänder sig emot så
blir också utvärderingen svår. Jag kommer därför att utgå från den mer allmänna
tolkningen som jag gjorde ovan, dvs. inte den om nazismen. Att den satiriska nidbild som förekommer i Bödeln är otrevlig råder ingen tvekan
om, speciellt inte i dagens jämställda samhälle, och att det fanns fog för
nidbilden är också allmänt känt. Men jag håller inte med om att människor och
vårt samhälle blivit värre ju mer makt vi fått, grymheter har tvärtom funnits
så länge människan existerat och jag är snarare benägen att hålla med Sokrates
om att kunskap gör en människa mer rättrådig än tvärtom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar